Pappa och Henning tittade på när jag blåste ut ljusen.
I går väckte vi Arvid med sång. Ja, väckte och väckte...han ville inte vakna trots att vi lockade med presenter. Efter en stund så vaknade han till iaf och blev glad för presenterna. Sedan höll han igång under hela dagen. Eftersom att det var hans dag så fick han vara uppe ett tag på kvällen och somnade slutligen i min famn läsandes Gubben Glupsk, som han fick av lilla mormor. Vid halv fyra började vi med släktkalaset och runt halv sju kom ytterligare ett litet gäng för att gratulera den nyblivne fyraåringen. Jag frågade Arvid vad det bästa var men han kunde inte svara utan rabblade upp allt han fått. Tänk vad fyra år går fort!